Tristess, glädje och katter.

Här ska ni få höra på en hjärtekrossande sak som hände imorse. Jag kom till skolan klockan åtta och fick reda på att jag inte började förrän nio. JAG VET!!!?!! Hjärtekrossande. Jag hade kunnat sova typ en timme längre. Passade på att plugga lite till ett prov som jag har imorn, och började sen skoldagen med två timmar engelska, där vi såg på film. Vi kollade på nineteen eighty-four som vi även hade pratat en del om under några lektioner. Den lät ganska spännande, men herrejösses vilken sömnframkallande film. Jag förstod ingenting. Gjorde mitt bästa dock, så det är det som räknas.

Efter engelskan och tre timmar bild med serietecknande så kunde jag äntligen ta bussen hem. Jag måste dela med mig av en rörande händelse som inträffade. Nästan alltid när jag sitter på bussen hem, så sitter det en äldre dam på en bänk, alltid på samma plats, med rullatorn framför sig, och det händer att hon vinkar till bussen när den åker förbi henne. Jag och min vän bestämde oss för att vinka och ge henne ett brett leende. Sagt som gjort, och det var gripande att se hur damen lyste upp, sträckte på sig, log och vinkade muntert tillbaka. Underbart att se hur en hälsning kan göra en människas dag. :’)

Steg av bussen och var på väg hem, då jag såg en av våra katten sitta i diket. Hon jamade, sprang emot mig, så jag lyfte upp henne och bar henne med hem. Möttes sen av det här. Nånting säger mig att katterna ville bli insläppta.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s